Idag höll då Barack Obama det tal som så många väntat på. Det som riktade sig till arabvärlden. Jag gillar hans vilja att faktiskt försöka göra skillnad. Obama är annorlunda mot tidigare presidenter i USA och känns mer europeisk. Det viktigaste vi som politiker kan göra just nu är att försöka överbrygga klyftor mellan syd och nord, mellan religioner och mellan olika kulturer. Om Obama kan nå fram till länder i Mellanöstern så är det inte en dag för tidigt. Att förebygga konflikter genom dialog måste välkomnas, till skillnad från vapenmakt. USA har inte råd att lägga miljarders miljarder på att lösa konflikter via vapenmakt. Och frågan om vapenförsäljning är essentiell här. Många vill hålla konflikter igång som tjänar på dem. Men precis som vi måste agera mot klimatförändringarna måste vi börja nedrusta. För alla  civila som drabbas och som lider i olika konflikter världen över. Vi måste också än starkare lyfta mänskliga rättigheter och värden som alla människors lika värde. Hur kan vi göra det med länder som anser att man på 2000-talet kan stena människor till döds eller hugga handen av en tjuv? Ja, det är utmaningen. Obama gjorde ett försök idag, att brygga över konflikten mellan öst och väst, nord och syd, vilket ska respekteras. Han försöker nu också tala klarspråk i frågan om Israel och Palestinas framtid. Efter att ha besökt Israel så var min reflektion att många Israeler själva känner sig osäkra på vart de är på väg. Och många mår dåligt av att behöva bryta mot internationella överenskommelser på olika plan. Vi mötte  många unga, medelålders och äldre judar som längtar efter fred och försoning. Och dessa människor finns även på den palestinska sidan. Och om inte dessa krafter understöds från båda parter så kommer varje självmordsbombare att stärkas. Nu måste båda sidor bestämma sig för att gå starka mot freden, och inte låta enstaka terrorister få sätta dagordningen. Det är inten enkel utmaning precis. Men vad är alternativet?